Vi har gjort en kvalitativ undersökning av hur en bank på den svenska marknadenupprätthåller kundrelationer via en Internetbaserad distributionskanal. Vi har utfört en intervjumed Danske Banks Head of Channels Daniel Wahlström för att insamla primärdata för attundersöka och analysera vilka faktorer som är essentiella för att upprätthålla kundrelationervid en fysisk distansering från kund.Analys av primärdata har skett utifrån utvalda relevanta teorier och perspektiv som behandlarkundrelationer, tjänstekvalitet, kundlojalitet, kundupplevt värde, e-lojalitet samt CustomerRelationship Management.Resultatet av studien visar att banken har ett väl fungerande arbete med kundrelationer ochsitt CRM-system utifrån de teorier som studien har baserat sig på. Alltjämt försöker bankenanpassa sig efter distanseringen från det fysiska bankkontoret till en Internetbaserad kanal därtjänsten också har utvecklats jämsmed kund. Dock kvarstår en del emotionella utmaningar iarbetet med en personlig relation med kund i denna kanal..

AimThe purpose of this study has been to examine attitudes towards dance in a broad sense, among Swedish schoolchildren. The study has been done with three different questions in mind: What do pupils think and express about dance? Are there any differences in attitude towards dance between girls and boys? And how do the pupils relate to gender conceptions in connection to dance illustrations?MethodEight pupils 12 ? 14 years of age have been interviewed separately during physical education lessons. During parts of the interviews dance illustrations were used in order to encourage the pupils in their discussions, especially when asked to relate to dance and gender conceptions. The statements have been interpreted from a gender theoretical perspective.ResultsMy interview study shows that male pupils to a larger extent than female pupils inhabit hostile feelings towards dance as part of physical education lessons.

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer.

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Vi har valt kvalitativa intervjuer för att få fram ett resultat som är användbart vid analys och vidare för att kunna dra relevanta slutsatser.

Den svenska telekommarknaden präglas av en oligopolsituation, där de fyra största företagen utgör 97,5 procent av marknaden, och den främsta konkurrensen sker om befintliga kunder. TeliaSonera är marknadens största företag och de saluför de två operatörerna Telia och Halebop, medan Tele2 är det näst största företaget och de saluför operatörerna Tele2 och Comviq. Inom den svenska telekombranschen har operatörerna förhållandevis liknande tjänsteerbjudanden och det är därför viktigt att skapa sig ett starkt varumärke som differentierar sig ur mängden samt bidrar till att skapa synergieffekter för företag som har två varumärken. Ett varumärke kan användas för att skapa värde för både konsumenten och företaget samt etablera en relation mellan dessa parter. Det värde som företaget skapar med varumärket benämns som brand equity, vilket kan ses ur ett kundvärdebaserat respektive finansiellt perspektiv.